Friday, August 17, 2012

Ett år går så fort!.......

Jag har inte skrivit här på väldigt länge och det syns tydligt på våra minsta barnbarn :-) De börjar bli stora, fyller snart 2 år. Det är inte klokt så fort tiden går när man blir äldre. Inte mycket har förändrats sedan jag skrev sist. Livet går sin gilla gång med andra ord. Mina sjukdomar håller sig i schack tack och lov, fast jag har fått problem med höger höft. Går med rullator även inne, annars kommer jag ingenstans. Det är bara att gilla läget inte mycket att göra åt. Har fortfarande mina fåglar som håller mig sällskap. Ibland lite för mycket, men det får man ta. Huvudsaken är ju att de mår bra. Katten Cookie som jag skrev om förra året har numera valt att bo med dottern på heltid. Det blev lite tomt först utan henne och alla hennes roliga påhitt, men en annan dotters katt flyttade in istället.De skulle bara åka till Uppsala på besök i en vecka men Muffins trivdes så bra här med mig så hon gömmer sig under sängen så fort de visar sig. Hon fick naturligtvis stanna kvar :-)
Det passade bra eftersom hon är livrädd för alla maskiner och verktyg som låter och de måste renovera sitt kök efter en vattenläcka bakom kylskåpet. Vi får se om hon vill följa med hem igen längre fram. Hoppas nästan att hon stannar här trots allt, Hon är ett fantastiskt sällskap. Det är så mycket jag skulle vilja skriva om, men jag nöjer mig med detta för denna gången. Jag behöver ju inte ta i för mycket direkt :-) Ha det gott alla och passa på och njut av sensommaren, snart är det vinter igen! Grandma Maggie

Saturday, June 18, 2011

Den blomstertid nu kommer......

Våra små gullungar födda med 12 dags mellanrum. Benjamin den 29/9 och Julia den 11/10 2010. Barnbarn nummer sex och sju i vår stora familj :-)Tur att Julia bor nära för det är jättejobbigt att ha Benjamin så långt bort. Han bor ju i Uppsala med sin mamma och pappa. De kommer och hälsar på så ofta det går, tack och lov men han hinner ändå ändra sig så mycket mellan varje gång.

Den blomstertid var det ja, hm stämmer bättre att säga den regntid nu kommer. Det är riktigt kallt och ruskigt.
Nu tänker ni som känner mig att kan hon inte bestämma sig någon gång, Varmt eller kallt? Jo, men värmen inne är avstängd så det blir i kallaste laget att sitta still i ca +16 grader, för att inte tala om hur obehagligt det är att sova i så kalla sängkläder. Här är just nu riktigt julmysigt inne för jag har värmeljus strategiskt utplacerade i lägenheten för att få bort lite av fuktigheten :-) Julmys till Midsommar, inte riktigt rätt men vad gör man?
Annars är det mesta sig likt, det händer inte så mycket i mitt liv längre. Det blir som i en grekiskt tragedi, det jag gjorde igår ska jag göra idag och imorgon :-)
Jag har fortfarande inte hittat något nytt online att pyssla med så det blir mesta att spela på Facebook för att fördriva tiden mellan böcker, handarbete och Tv.
Energin är fortfarande som bortblåst och allt är i slowmotion.
Jag har ju dotterns katt att ta hand om då och då. Vår högt älskade och mycket speciella Cookie.

Tack och lov för denna roliga katt som hittar på så mycket bus.
Allt ska hon *hjälpa* till med. Försöker i alla fall. Ska man bädda så hamnar hon under täcket och somnar där en stund :-)
Jag har ju också mina älskade fåglar, en högljudd flock med nymfkakaduor. Just nu har jag dessutom 4 ungar till det ena paret.
Fåglarna bryr sig inte det minsta om katten som till och med kan ligga och sova ovanpå buren ibland. Hon är bara intresserad av de två underlaterna, de större fåglarna är hon lite rädd för :-)
Ha det gott i regnet!
Grandma Maggie

Monday, September 20, 2010

I väntans tider.......

Ja, här väntas det... på två små nya barnbarn :-) Två av våra flickor väntar sina första barn nästan samtidigt. Det skiljer ca 10 dagar i beräknad tid mellan dem. Det kan sluta hur som helst, till och med bli samma dag!!
För de små kusinernas skull så hoppas jag de får var sin födelsedag.
Det känns märkligt och spännande med småttingar igen. Vi borde ju vara vana, med 7 egna och hittills 5 barnbarn, men det är lika fantastiskt varje gång.
Vi ligger i startgropen morfar och jag för att hastigt förpassa oss till Malin och Magnus i Uppsala när det är dags. Härhemma har örviga systrar lovat att stötta Sara och Andreas om de klipper till samtidigt :-) det gäller att planera minsann.
Tur att man har något roligt att se fram emot nu när allt annat blev katastrof i samband med valet igår.
Usch, fy för den lede!.. så jobbigt det blev.
Själv mår jag som ett *utsketet äpplemos*. Fick besked i början av Juli att jag är diabetiker ovanpå hjärtsvikten så nu är det sprutor som gäller.
Stick i fingret varje dag för att kolla blodsockret och stenhård frukt/grönsaksdiet. Jag har lyckats få ner värdet till mellan 6-7 på morgonen efter att det var skyhögt när det upptäcktes (28,8)
Så det kan bli..bara så där.
Orkade i alla fall vara med på bröllopet i Uppsala den 10 Juli, när Malin och Magnus vigdes i den gamla kyrkan intill den stora Domkyrkan.
Det var väldigt fint och ett fantastiskt roligt bröllop i ca 30 gradig värme :-)

Uppsala visade sig från sin bästa sida den dagen, det var sååå vackert.
Brudparet Wallander är väldigt fina också :-)
Nu är det redan höst ute, löven gulnar och det är riktigt kyligt.
Vem vet, kanske blir det en lång snörik vinter igen.
Ha det gott!
Grandma Maggie

Sunday, May 16, 2010

När allt blir väldigt jobbigt.....

Det har hunnit bli vår sedan jag skrev sist, men det har sin förklaring. Min älskade lilla mamma avled på kvällen den 15 Januari 2010. Det var väntat men jag tror inte jag var beredd på hur ledsamt det skulle bli. Saknaden är enorm, det är som att ha en kamera i huvudet som skickar bilder hela tiden.Det är så många minnen. Hon blev nästan 93 år, det fattades bara 2 månader. Hon somnade in djupare och djupare så det blev i alla fall som hon önskade.
För min syster och mig blev det väldigt tomt och tyst. Vi hade ju pratat med henne nästan varje dag så länge hon hade telefonen kvar. Jag tror det är det värsta, att inte höra hennes röst mer. Döden är ju en del av livet, men det gör det inte lättare att hantera när våra kära går bort. Plötsligt hör vi till de äldre och kommer aningen närmare vårt eget slut.Det är jobbigt var än i livet man befinner sig.
Livet går sin gilla gång vilket vi vill det eller ej.
Nya familjemedlemmar kommer istället.
Just nu väntar två av mina döttrar sina första barn, med ca 2 veckors mellanrum. Det blir spännande att se vem som får först. Fast vi får allt vänta ett tag till, det är inte dags ännu. Det blir barnbarn nummer 6 och 7 som är på G.
Malin som bor i Uppsala, fick veta att hon väntar en liten kille, men Sara som bor här i Trollhättan fick inte den informationen vid ultraljudet, så där blir det att gissa som vanligt :-)
Det spelar ju ingen roll vad det blir bara de små mår bra, men man kan alltid spekulera.
Det blev att virka och sticka babygrejor helt plötsligt. Det är alltid lika roligt.
Jag har hittills hunnit med två gulliga babyfiltar och två *snuttetrasor*. En ny variant som jag hittade beskrivningen till av en händelse.
Det blir även ett bröllop i sommar, i Uppsala. Alltid enklare om föräldrarna är gifta när babyn kommer.
För övrigt så tycker jag det räcker med alla mord och andra katastrofer som sker nästan dagligen. Det är helt förryckt numera. Jag orkar inte läsa om eländet längre.
Media har blivit alldeles tossiga med sina skriverier.
Valet och allt politiskt käbbel har jag ledsnat helt på. Det känns inte meningsfullt.
De bara skor sig själva och för alla oss sjuka,arbetslösa och fattiga blir det bara värre och värre.
Var rädda om er...
Grandma Maggie

Friday, January 15, 2010

God fortsättning?



Nej, någon vidare bra början på det nya året blev det inte. Det verkar ha hakat upp sig på katastrofsidan. Nu senast jordbävningen på Haiti. Helt fruktansvärt, en mardröm i ett av västvärldens fattigaste länder. Allt verkar vara ren kaos och de som trots allt försöker skapa ordning och hjälpa till, gör det med livet som insats.
Man kan ju inte ens få fram livsviktiga förnödenheter. I en värld där allt ska gå så snabbt i vanliga fall kan man inte samordna hjälpinsatser så att folk får vatten och mat. Visst förstår jag att flygplatsen inte räcker till, men det finns väl både hangarfartyg och helikoptrar att få tag på ganska nära? USA skulle ju ställa upp med både det ena och det andra. Man kan inte vara lika senfärdiga som Sverige var vid Tsunamin. Har man inte lärt sig någonting sedan dess vad gäller hjälpinsatser vid riktigt hemska katastrofer? Indonesien var ju också en ren mardröm.

Här hemma är det katastrof på annat sätt tack vare reformen i sjukförsäkringen.
SJUKFÖRSÄKRINGEN inte bidrag. En försäkring som människor har betalat till i kanske hela sitt liv. Plötsligt gäller inte villkoren längre och människor ställs på bar backe utan någon ersättning alls. Trots att de är sjuka!!!
Jag kallar detta stöld, egenmäktigt förfarande, fullständigt huvudlöst av sittande regering.
Om man ska göra så stora förändringar av sjuka människors villkor så får man väl se till att de har sin gamla ersättning under tiden de utreds. Man kan väl inte börja med att dra in ersättningen innan man vet vad resultatet blir av den fantastiska rehabiliteringen?
Vi har begåvats med en grupp politiker som inte har någon kontakt med verkligheten längre. De lever i sin egen lilla värld.
Dessutom har de hjärntvättat stora delar av det svenska folket till att tro att alla sjuka och arbetslösa är fuskare och lata soffliggare. När man läser kommentarerna till vissa artiklar i media så blir man mörkrädd. Vad tar det åt alla egentligen och vart är detta tidigare så fina land på väg?
God fortsättning, nej jag skulle inte tro det.
Grandma Maggie

Friday, January 01, 2010

Gott Nytt År 2010


Nu har alla Nyårsklockor ringt in det nya året och de flesta hoppas väl att det ska bli lite bättre både här hemma och ute i vida världen. Det är konstigt med nyårsdagen för det är som om det är aningen klarare ljus ute, det känns annorlunda mot dagen innan när det fortfarande var december :-) Ren inbillning antar jag, men det är samma känsla varje år. Det är mycket som behöver skärpas till här hemma för allt för många mår dåligt av oro coh brist på pengar. Det ska visst bli sämre istället, i alla fall för pensionärer, sjuka och arbetslösa.
På tal om sjuka....så var jag med och handlade inför nyår. Det var första gången på länge som jag orkade följa med. Jag fick en chock!!!! Vilka priser på maten!!! Jag blev heligt förbannad helt enkelt. Snart finns det inget i matväg som vi med lite tunnare plånböcker har råd med. Pulversoppor kanske det får bli framöver, vem vet?
Basmaten har blivit så fruktansvärt dyr. Pålägg är snart inte att tänka på, jo lite leverpastej kanske, men ost kostar ju en förmögenhet.
Sedan när är det ok att potatis kostar över 7:- kilot på vintern? Detta är ju löjligt med tanke på att bönderna inte får mer än en bråkdel av priset tillbaka.
Alla mellanhänder ska ju ha sitt.
Nej fy sjutton!!!

Det nya året fortsatte på samma väg som det gamla. Våld, mord, bränder och bilolyckor.Det tar visst aldrig slut. Allt detta meningslösa våld. Vad finns det för mening med mordet på den 18-åriga flickan i Göteborg? Stackars föräldrar och släkt och vänner. Hur fattar man det ofattbara?
Alla idiotiska slagsmål som alltid händer under storhelger. Det slutar antingen med att någon dör eller blir skadad för livet. Till vilken nytta då?
Ska vi aldrig lära oss att ta det lite lugnare? Att det ska vara så förbaskat svårt att fatta att man måste vara lite försiktigare med människor och djur. Livet är skört många gånger.
God fortsättning.......
Grandma Maggie

Saturday, November 28, 2009

Första Advent....

*När första ljuset brinner, står Julens dörr på glänt och jubelpsalmen klingar, i helig tid Advent*
Tänk ändå vad ett år går fort. Det är inte klokt att det snart är Jul igen.
I morgon är det dags att tända det första ljuset i adventsstaken. Som vanligt är det lätt panik - Var ställde jag den? Annars är läget under kontroll med alla ljusstakar,stjärnor och julgardiner på plats. Även uteplatsens belysning är uppe.
Grannarna runt om håller på för fullt. Man ser vilka som fortfarande har jobb för de håller på med sitt först idag. Arbetslösa och pensionärer kunde ju starta lite tidigare med bestyren :-)
Den stora granen på Riksbyggens område rakt över gatan tändes igår kväll för första gången sedan förra Julen. Den har vuxit sig stor under de år jag har bott här och nu fick man lägga till fler lampor. Imponerande syn!
Det är roligt att se att inte allt har blivit omodernt i dagens Sverige. Julen verkar vara helig.
Annars är det mesta upp och ner i tycker jag. Inget fungerar längre som det ska. Det har blivit omodernt och bortrationaliserat. Som fast telefoni ungefär. Jag har fortfarande kvar mitt fasta abonnemang, använder inte mobilen speciellt ofta. Förstår inte hysterin runt att bara ha mobil. Usch vad jobbigt de gör det för sig genom att alltid ha med mobilen. Det är fruktansvärt störande med alla som pratar överallt. Att de inte tänker på att alla kanske inte vill höra deras privata samtal? Privat förresten, när hela bussen hör vad de pratar om. Det går ju inte att undvika.
Läste om vargens vara eller inte vara häromdagen. Jägare från Värmland var på *utbildning* i vargjakt i Canada. Ja, det kan nog behövas. Vargen är en smart en.
Typiskt nog så var stockholmare positivt inställda till att ha fredad varg. Tror dé?
Jag skulle vilja se vad som händer om en eller ett par vargar börjar driva runt i Stockholm. Då blir det nog ändrade åsikter :-. Problemet med en större och mer spridd vargstam är ju alla skador som blir på tamboskapen. De små lammen som inte hinner undan t.ex. Det är jobbigt för jordbruket.
Här runt om Trollhättan har vi varg numera och raporterna om rivna får duggar tätt.
Det är ingen enkel balansgång.
Det var allt för idag, nu ska jag fortsätta att leta efter min adventsljusstake :-)
Ha det gott!!
Grandma Maggie