Tuesday, December 30, 2008

Gott Nytt År!!

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag er alla! Så var det då dags igen, att ringa in det nya året. Kors vad fort det har gått sedan sist. Fast ska jag vara helt ärlig så minns jag inte mycket av förra Julen och Nyår. Jag var alldeles för sjuk.
I år klarade jag Julfirandet riktigt bra. Kunde till och med vara med i förberedelserna. Tack vare mina hjärtmediciner. Stod faktiskt och bakade två sockerkakor dagen före Julafton. Det måste vara minst 6-7 år sedan sist. En klar förbättring med andra ord.
Julafton firades som vanligt hemma hos vår dotter i Sjuntorp. Vi vill ju inte missa när Tomten kommer till barnbarnen. Lilla dotterdottern var precis lika rädd som hon alltid har varit, det hjälpte inte att hon nu är stora flickan på 4 år :-)
Om tomtar tycker hon inte!!Det får stackars tomten veta också. Hon kan på sin höjd vinka lite försiktigt och säga tack, men tomten får inte komma nära. Nu väntar vi på Nyårs afton, fast jag tror att det blir lite kalabalik. Fadern (gubben) i familjen gick i däck tidigare ikväll. Jätte förkyld och med hög feber. Själv har jag aningen ont i halsen och känner mig lite ruggig. Med min hjärtsvikt så ska jag helst inte bli sjuk, men mitt i influensatider är det inte lätt att undvika. Det får bli som det blir.
Dottern Malin med sambo kommer från Uppsala imorgon em och jag längtar mig sjuk efter henne. De firade Jul med hans släktingar i år och kommer till oss först över Nyår.
Pappa fyller 60 år på Nyårsdagen!
Jag ska väl inte klaga egentligen, har ju alla utom henne kvar här på hemmaplan :-)
Det känns aningen ovisst inför det nya året. Mycket hemskt har hänt under 2008 både ute i världen och här hemma. Lite tankar blir det ju också runt min sjukdom, jag kunde ju lika gärna ha varit borta sedan snart 1 år.
Känns svindlande så det är lika så gott att inte tänka på det :-)
Ha nu en riktigt bra Nyårsafton och håll er undan alla raketer.
Gott Slut och Gott Nytt År!!
Grandma Maggie

Wednesday, October 15, 2008

Uppsala tur och retur

Startade i fredags från Trollhättan, med bil och reste mot Uppsala. Kom inte iväg förrän ca 16,30 så det tog en bra stund att köra. Mörkt och tråkigt var det också. Dottern med sambo, skulle ha förlovningsmiddag på söndagen för familj och vänner. Det var första besöket för mig sedan hon flyttade från Bålsta till Uppsala så det var spännande. Vi var 5 i bilen så det var fullt lass :-) Sonen med flickvän och ytterligare en dotter följde med gubben och mig.
Förra året var jag så sjuk så det var inte att tänka på att kunna följa med, nu gick det bättre.
Vi stannade lite i Örebro och fikade. Resan gick bra och det var inte så mycket trafik. Vi kom fram vid 10,30 på kvällen.
Mycket trevlig tvårumslägenhet, gott om plats.
På lördagen var det strålande solsken så det blev en härlig promenad för att kolla runt lite. Hur vi än gick så såg vi tornen på domkyrkan. Resten av lördagen ägnades åt matlagning inför söndagens middagstillställning.
Vi hjälpte henne så gott vi kunde :-)
Hon bakade 6 stora pajer och fixade rostbiff / renstek. Det luktade himmelskt!
Det smakade himmelskt också och när vi packade in oss i bilen för att resa hem igen på söndag kväll, så var vi proppmätta!
Hade tur på hemresan för det var månsken så man kunde se lite längre än bara dikeskanten.
Tollhättan - Uppsala tur/retur by night, ingen höjdare men det var roligt i alla fall.
Idag har det varit bloggens dag för fattigdom i resten av bloggvärlden.
De flesta bloggar är på engelska.
Ni kan läsa lite om detta här *Bloggare kämpar gemensamt mot fattigdom*
Det är ganska typiskt att nu när det står riktigt illa till även i USA då uppmärksammas detta *worldwide*.
Fattigdomen ser nog inte riktigt likadan ut *worldwide*, men det spelar ingen roll egentligen var man bor om och när man hamnar i en situation där pengarna inte längre räcker ihop, hur man än kämpar.
Oro och förtvivlan känner inga gränser och magen knorrar lika bra i Afrika som i USA eller här i Sverige.
Rent vatten, mat på bordet och tak över huvudet borde vara självklara rättigheter, men inte ens här i Sverige är det
alla förunnat.
Vi har numera hemlösa barnfamiljer även här.


Grandma Maggie

Thursday, September 18, 2008

Det är höst!!!

Ja faktiskt är det höst! Tänk vad fort det gick. Och denna gången har vi normala temperaturer, tack och lov. Minns förra hösten med en rysning. Dels var jag fruktansvärt sjuk och inte blev det bättre av den otroligt äckliga luftfuktigheten. I år är det helt normalt. Det är så skönt.
Här är det mesta som vanligt trots allt. Fast för ögonblicket är det lite oroligt i familjen. Min 91 åriga mamma ligger på Kungälvs Lasarett och mår riktigt dåligt.
Hon opererades idag. Ett enormt liggsår som man rengjorde/rensade upp!!!
Det är väl inte klokt egentligen. Hon bor på ett korttidsboende för att hon inte längre klarar att bo i sin lägenhet i servicehemmet. Får feber och blir liggande still i sin säng några dagar. Liggsåret upptäcks på sjukhuset. På boendet missade man det helt, dessutom kom hon in svårt uttorkad.
Det är så fruktansvärt synd om de gamla. Så mycket lidande, helt i onödan många gånger. Min mamma har så ont i hela kroppen att en liten klapp på kinden får henne att jämra sig i smärta.Hon får nu all medicin via droppet, även mot värk.
Det är fruktansvärt jobbigt som anhörig att inte kunna hjälpa henne.
Vi bara sitter där mer eller mindre. För det mesta orkar hon inte prata, vet inte alltid att vi är där trots att hon är helt klar i huvudet när hon är värkfri och vaken.
Mamma är mamma i alla fall och det är riktigt jobbigt att hantera detta.

Ute är det som sagt höst och jag önskar jag fortfarande hade klarat att gå i skogen. Tänk att få plocka kantareller!!Det har jag inte gjort sedan vi fortfarande hade gården kvar och bodde på landsbygden utanför Sjuntorp.
Såg att 1hg kantareller kostade 24:- i affären. Det räcker inte till mer än 2 varma mackor!
Ha det gott i det mysiga septembervädret!
Grandma Maggie

Saturday, July 19, 2008

Sommar, sommar,sommar.....

Ja, ja det ska i alla fall föreställa att vara sommar, fast det är lite tveksamt, vissa dagar känns det som rena hösten redan. Knepigt det där med väder. Det vanligaste samtalsämnet mellan människor som inte känner varandra, men även hemma i familjen så talas det *väder* varje dag :-)
Spelar det egentligen någon roll vad det blir för väder imorgon? Det är ju bara att vänta och se. Regnar det får man ta regnkläder på och skiner solen så slipper man det. Enklare kan det inte bli. Ändå håller vi på och tjafsar om vädret.
Visst förstår jag att de flesta som har semester vill ha sol och värme så att de kan bada och sola, men egentligen skulle de önska sig lite svalare väder för högsommarvärme ger ofta lite extra bråk i en familj. En svettig dag är inget roligt i en barnfamilj om man ska stå i kö eller sitter i en varm bil. Egentligen borde alla med barn passa på att hitta på aktiviteter så fort det är lite svalare, då blir det mycket enklare att genomföra det.
Just nu är det bara jag och yngsta dottern kvar här hemma. Vi passar alla husdjur i familjen plus alla finare blommor. En dotter med man och 3 barn har lånat med Morfar, en moster och svärföräldrar för en vecka i stugby någonstans utanför Hässleholm. De ska bada, fiska och ha det skönt.
Här ser det ut som en blomsterhandel på uteplatsen. Alla mina blommor plus dotterns krukor och amplar som behöver en daglig vattenskvätt.
Barnbarnens kanin plus deras 4 undulater finns här också tillsammans med mina nymfkakaduor, så här är fullt upp just nu.
Sen på torsdag kommer min väninnas 2 taxdamer på besök igen, för hon ska på utställning med sin bästa tik nästa helg, i Ransäter.
Vi passade de här två damerna när hon var på den stora Stockhomsutställningen för två veckor sedan. Gissa om det gick bra, hennes tik blev 4:a i stenhård konkurrens. Det är ett strålande resultat i en internationell utställning.
Min lille vovve som jag skrev om för ett års sedan, kommer från hennes uppfödning. Han gjorde riktigt bra ifrån sig i utställningsringen också, och blev champion, i alla fall svensk utställningschampion. Sen tappade han ett par tänder så vi ställde aldrig ut honom som veteran. Han blev 14 år gammal. Vi hade också en tik och hon är mormor till de tikar min väninna har idag, som det går så bra för. Ganska fantastiskt.
Ha en bra sommar/semester
Grandma Maggie

Wednesday, May 21, 2008

Det blir inte alltid som man tänkt sig......

Jag har inte skrivit på länge men det finns en anledning. Det vi trodde var reaktioner på allt mögel i min lägenhet blev istället en massiv hjärtsvikt och den 17 Jan 2008 hamnade jag akut på en hjärtavdelning på NÄL och blev kvar i 15 dagar! Det var riktigt allvarligt och jag pumpades full med mediciner bl.a. mängder med vattendrivande för att få ner svullnaden i hela kroppen. Jag tappade 27 kilo under de 15 dagarna!! Tack och lov har jag inte hittat dem igen. Till att börja med hade jag väldigt svårt att fatta hur sjuk jag egentligen var. Hade inte misstänkt hjärtat överhuvud taget eftersom mögelsituationen var så svår hemma. Hjärtsvikten orsakades till största delen av stressen i mögelsituationen. Jag hade ju en konflikt med hyresvärden som inte vill ta det på allvar och därför blev jag lämnad åt mitt öde i nästan 5 månader
innan han tog tag i det hela. Först efter Nyår började man sanera mitt hem, men det var då jag inte orkade längre. Att komma tillbaka efter att lägenheten hade blivit *rökad* knäckte mig totalt. Det luktade som om någon hade dött därhemma och det gick inte att kamoflera den stanken. Medan jag låg på sjukhus totalsanerades mitt hem och äntligen städades det upp efter *rökningen* också. Lukten försvann tack och lov!
Måste säga att det var en helt ny upplevelse att bli liggande på sjukhus så länge. Jag som bara har varit på sjukhus för att föda barn tidigare :-)
Det var skönt att bli lite ompysslad också. Kom hem 1 Feb. med beslut om hemsjukvård och viss hemtjänst.
Först nu i slutet av Maj klarar jag mig själv igen. Mediciner får jag äta livet ut för skadan på mitt hjärta är permanent, men jag har ett skapligt liv i alla fall även om jag måste ta det lugnt. Tack vare den enorma viktminskningen så rör jag mig mycket lättare än tidigare. Till och med all min värk har lugnat ner sig lite och blivit mer uthärdlig. Som vanligt så är det ju så att * Everything happens for the good*.

Jag börjar långsamt jobba ifatt mig vid datorn men det tar tid. Hjärtmedicinerna gör att jag har svårt med koncentrationen så jag lessnar fort vad jag än försöker ta tag i. Läser mycket istället :-) Tack och lov att biblioteket ligger väldigt nära. På promenadavstånd även för mig.
En stor sak är att jag har blivit helt rökfri efter att ha rökt sedan tonåren (=40 år) Det bara hände och jag kan inte påstå att det var ett svårt beslut ens en gång. Det känns bra i alla fall!!
Minns inte mycket av de sista veckorna innan jag hamnade på sjukhus. Jul och Nyår är aningen suddigt i minnet. Lite svårt att fatta hur sjuk jag egentligen var och hur nära det var att jag inte hade klarar mig. Hjärtat arbetar bara till 10% fast med alla mediciner så fungerar jag skapligt ändå. Det är rena simsalabim fast jag är ju väldigt tacksam för att det gick bra. Tänk så det kan bli!
Grandma Maggie