Det blir inte alltid som man tänkt sig......

Jag har inte skrivit på länge men det finns en anledning. Det vi trodde var reaktioner på allt mögel i min lägenhet blev istället en massiv hjärtsvikt och den 17 Jan 2008 hamnade jag akut på en hjärtavdelning på NÄL och blev kvar i 15 dagar! Det var riktigt allvarligt och jag pumpades full med mediciner bl.a. mängder med vattendrivande för att få ner svullnaden i hela kroppen. Jag tappade 27 kilo under de 15 dagarna!! Tack och lov har jag inte hittat dem igen. Till att börja med hade jag väldigt svårt att fatta hur sjuk jag egentligen var. Hade inte misstänkt hjärtat överhuvud taget eftersom mögelsituationen var så svår hemma. Hjärtsvikten orsakades till största delen av stressen i mögelsituationen. Jag hade ju en konflikt med hyresvärden som inte vill ta det på allvar och därför blev jag lämnad åt mitt öde i nästan 5 månader
innan han tog tag i det hela. Först efter Nyår började man sanera mitt hem, men det var då jag inte orkade längre. Att komma tillbaka efter att lägenheten hade blivit *rökad* knäckte mig totalt. Det luktade som om någon hade dött därhemma och det gick inte att kamoflera den stanken. Medan jag låg på sjukhus totalsanerades mitt hem och äntligen städades det upp efter *rökningen* också. Lukten försvann tack och lov!
Måste säga att det var en helt ny upplevelse att bli liggande på sjukhus så länge. Jag som bara har varit på sjukhus för att föda barn tidigare :-)
Det var skönt att bli lite ompysslad också. Kom hem 1 Feb. med beslut om hemsjukvård och viss hemtjänst.
Först nu i slutet av Maj klarar jag mig själv igen. Mediciner får jag äta livet ut för skadan på mitt hjärta är permanent, men jag har ett skapligt liv i alla fall även om jag måste ta det lugnt. Tack vare den enorma viktminskningen så rör jag mig mycket lättare än tidigare. Till och med all min värk har lugnat ner sig lite och blivit mer uthärdlig. Som vanligt så är det ju så att * Everything happens for the good*.

Jag börjar långsamt jobba ifatt mig vid datorn men det tar tid. Hjärtmedicinerna gör att jag har svårt med koncentrationen så jag lessnar fort vad jag än försöker ta tag i. Läser mycket istället :-) Tack och lov att biblioteket ligger väldigt nära. På promenadavstånd även för mig.
En stor sak är att jag har blivit helt rökfri efter att ha rökt sedan tonåren (=40 år) Det bara hände och jag kan inte påstå att det var ett svårt beslut ens en gång. Det känns bra i alla fall!!
Minns inte mycket av de sista veckorna innan jag hamnade på sjukhus. Jul och Nyår är aningen suddigt i minnet. Lite svårt att fatta hur sjuk jag egentligen var och hur nära det var att jag inte hade klarar mig. Hjärtat arbetar bara till 10% fast med alla mediciner så fungerar jag skapligt ändå. Det är rena simsalabim fast jag är ju väldigt tacksam för att det gick bra. Tänk så det kan bli!
Grandma Maggie