Internet vänner är bra att ha....

Ja faktiskt, är Internet vänner en stor tillgång. I denna nya värld så sitter allt fler framför datorn.De bästa vännerna hittar man där, inte bara svenska utan även från hela världen.Många av oss har genom sjukdom, arbetslöshet och sämre ekonomi hamnat i ett vacum. Man isolerar sig hemma mer och mer. De tidigare vännerna kanske har sina liv intakt och den som plötsligt är sjuk, arbetslös och fattig hamnar lätt utanför. Via Internet lär man känna nya människor. Dessa blir snabbt kära vänner. Man pratar varje dag och det går fort att bygga upp ett starkt vänskapsförhållande.Msn, Yahoo och andra chattar är verktyg man använder. Forumtillhörighet en annan. Nästan uteslutande hittar man vänner som befinner sig i samma situation i livet.Det gör det hela ännu bättre eftersom man pratar om samma saker med någon som förstår och har det likadant. Genom Fattiga Riddare har jag fått många sådana vänner, även genom Mpam, mitt internationella Program.
Sent på natten till Torsdag var jag på ett möte online med medlemmar i
Mpam. En av mina amerikanska vänner berättade om en annan väldigt kär och uppskattad
medlem, också amerikan, och om hennes svårigheter efter orkanerna som drabbade henne 2 gånger.Hennes första hem försvann i Katrina, hennes andra blev drabbat av Rita.
Nu hade hon precis lyckats hitta ett eget litet hem igen, men ekonomin var ju körd i botten p.g.a allt detta i kombination med sjukdom. Den situationen var inte svår för mig att förstå även om jag inte är drabbad av orkaner. Vad hon ville med sin berättelse om vår kollega var att vi skulle samla ihop pengar för att köpa henne en ny dator. Vi var 18 personer i conferencerummet och det tog ca 10 minuter så var det klart. Vår Admin som sitter i Australien ordnade allt och så vitt jag vet är en helt ny Dell redan på väg till henne i USA via UPI. Då blir man väl glad i alla fall.
Tänk ändå vad fantastiskt, hur en sådan vänskap kan bli till en gåva från människor som aldrig har träffat varandra annat än online. Det finns nog hopp om livet i alla fall ska ni se.
Grandma Maggie